SANKT NIKOLAUS

Våren 1983 bildades en katolsk förening i Ystad. Medlemsantalet ökade och snart började föreningen i samråd med katolska biskopsämbetet i Stockholm och representanter för Ystad kommun söka egna lokaler för en breddad aktivitet. Olika alternativ prövades. Sent 1985 väckte kommunen tanken på fastigheterna vid Stickgatan 7 - 9 i stadens centrum. Ett köpeavtal undertecknades den 18 september 1986 för Stiftelsen Romersk- Katolska Kyrkan i Sverige och den 16 oktober samma år för spadtaget på kyrkoanläggningen av oblatfäderna - kyrkoherde från Maria i Rosengård församling i Malmö – pater Rudolf Basista, OMI och pater Wilhelm Imach, OMI som Ystad sedan 1985 tillhörde. Dessförinnan ingick Ystad i Vår Frälsares församling i Malmö. Arkitekt har varit Claes B. Persson, Ystad, och byggmästare Lennart Nyströms Byggnads AB, Sjöbo. Den 1 oktober 1988 bildades Sankt Nikolai Katolska Församling med Pater Teodor Famula, OMI som första kyrkoherde. Församlingen har ärvt sitt namn efter den Nikolaikyrka, tidigast nämnd 1452, som ännu 1572 fanns kvar vid Stora Östergatan, alldeles innanför Österport.

       /P. Teodor Famula OMI – 
       Första kyrkoherde i Ystad katolska   församling *1988.10.01*/

Sankt Nikolai Katolska Center består av tre separata fastigheter inom kvarteret Magnus med en sammanlagd yta av 2.075kvm. Magnus 50 omfattar kyrka, kapell och sakristia, kyrkoherdebostad, samlingslokaler, köks- och förrådsutrymmen samt församlingsexpedition. En kontorslokal disponeras för uthyrning. Magnus 49 utgörs bara av gårdsplanen och ett par parkeringsplatser medan Magnus 48 omfattar två små hyreshus med fyra bostäder.

Fastigheterna ingick ursprungligen i ett område, där bebyggelsen vid slutet av medeltiden började växa upp i nord-sydlig riktning längs den gamla Vassaåns nu försvunna fåra. I samband med markundersökningar 1987 påträffades vid Magnus 50 spår av vad som kan ha varit kaj eller brygga i åfåran. Namnet Stickgatan förekommer tidigast 1574. Det betecknar den dåtida huvudleden längs Vassanåns västra sida ner till hamnen vid åmynningen, som på 1400- talet låg vid gatans nuvarande slut i söder.

I mitten av 1700- talet tycks huvudparten av alla tomter inom området ha varit bebyggda dels med småhus med trädgårdar mot ån, dels med kringbyggda handels- och hantverksgårdar. Äldst inom kyrkoområdet är de båda hyreshusen vid själva Stickgatan. Enligt den kommunala bevarandeplanen byggdes det nordligare av dem 1795, det sydligare har angetts vara fråm 1799. År 1801 uppfördes på Magnus 50 stall och magasinlängor i gråsten- de nuvarande kyrko- och församlingslokalerna. Liksom flera andra fastigheter vid Stickgatan ägdes området då av bryggaren Gustav Peter Sjövall (1768 – 1837) som fick burskap i Ystad 1790 och blev stadens störste jordägare. Byggnaderna användes dels som bostad för Sjövall och hans hustru i första giftet, Ingrid Maria Grönvall (1771 – 1808), dels i hans rörelse, som även omfattade jordbruk utanför själva staden. En tidigare förkommen men vid kyrkobygget återuppsatt ägartavla på det södra bostadshuset har texten: Detta Hus har Bryggaren Gustaf Petter Siövall och Dess Hustru.

Under senare hälften av 1800- talet övertogs fastigheterna av Julius Lundgren, som här drev ett stort och välrenommerat hyrkuskverk med hästar och vagnar. Rörelsen fortsatte under sonen Hans Fredrik Lundgren. År 1947 köptes anläggningen av slöjdläraren och fastighetsägaren Emil Bjernert. Han byggde om utrymmen till garage för 15 personbilar och 5 lastbilar, bostäder och kontorslokaler. Slutligen blev här stadsbudsfirma som drevs av bröderna Thore och Åke Karlsson.

Byggnaderna anses kulturellt värdefulla och tillsammans utgöra ett mycket intressant gårdskomplex som det är av stor vikt att bevara. De har därför K- märkts enligt bevarandeplanen. Alla ombyggnadsarbeten har skett under kontroll av riksantikvarieämbetet genom länsantikvarien Carin Bunte.

SANKT NIKOLAI KATOLSKA KYRKA är invändigt en lovsång till levande trä. Inredningen var helt ny då kyrkan invigdes söndagen den 23 april 1989 av Biskop Hubertus Brandenburg för Stockholms Katolska Stift, i närvaro av representanter för kommunen, Svenska Kyrkan, alla religiösa organisationer i Ystad, katolska grannförsamlingar samt vänortförsamlingen Maria Frieden från Göttingen – Geismar i Tyskland. Bara några takbjälkar har bevarats från den ursprungliga byggnaden.

En långsmal öppning mellan två stora metallskärmar avgränsar altarutrymmet från ett bakomvarande fönster. Arrangemanget har en praktisk uppgift i akustiskt hänseende och avser motverka skuggbildning när prästen uppehåller sig vid altaret. Men det skall också visa att det bortom mörkret finns en strimma av ljus.

Altarbordet har tolv strävor symboliserande de tolv Apostlarna. Det har levererats från Sövekonsts ateljeer i Sövestad efter ritning av kyrkans arkitekt Claes B Persson. Denne är också formgivare för korstolar och ambon, motsvarigheten till predikstol. Stolsryggarna är utformade som uppåtsträckta bedjande händer. Ambon står på en fyrdelad pelare motsvarande de fyra Evangelisterna.

/Biskop Hubertus Brandeburg invigdes kyrkan i Ystad 1989.04.23/

Triumfkrucifixet kom från Vår Frälsare kyrka i Malmö. Dess tidigare ursprung är oklart. De fyra väggkorsen är kyrkliga invigningskors. Mariastatyn är ett nordtysk 1800-tals arbete från Flensburg. Stenaltaret och dopfunten i dopkapellet, har tillhör ett numera nedlagt kapell i Färlöv utanför Kristianstad. Kyrkklockan, stämd i fiss, är ett beställningsarbetare från Ohlssons kolckjuteri i Ystad. Tabernaklet är ursprungligen från Köln (Tyskland) och har närmast stått i det katolska prästseminariet i Stockholm. Jesu bild (Jesus jag förtröstar på Dig)över tabernaklet kommit från Polen som en gåva från en nunna - Miriam. I lilla kapellet finns en ikon S:t Nikolaus som tillverkade Lisa Chemnitz - konstnarinna och donerat denna till vår kyrkan familjen Sparre.

Källor: 
- Hans E Sköld – artikel i S:t Nikolai församlingsblad från 1995.08.28
- Bevarandeplan för den medeltida stadskärnan i Ystad. Ystad kommun 1981
- Kraft, Salomon. Ystad historia del I Ystad stad 1956.
- Lundh, Ingvar m fl. Handbok över gamla Ystad. Ystad Fornminnesförening 1984.
- Persson, Anders. Från hyrkuesk till storgarage. Ystad Allehanda 1954.07.22
- Sjövall, P. G. Den 300-åriga skånska släkten Sjövall från Ystad. Norrköping 1959.
- Sjöwall, W. Släkten Sjövall (Sjöwall) från Skåne. Stockholm 1973.
- Sankt Nikolai katolska församling arkiv.